Till och med 20 februari visar Galleri Andersson /Sandström på Hudiksvallsgatan 6, Torsten Renqvists skulpturer.
Joanna Persman skriver en varm inkännande anmälan av utställningen och avslutar med meningen, ”En karta guidar oss till de platser där Renqvists skulpturer lever sitt offentliga liv. En ynnest för dem som dagligen kan umgås med dem.
Då måste jag gå och hälsa på Strutsen, det var ett bra tag sedan jag sökte upp den. Konstigt att ingen skrivit något om den eller lagt ut bilder.
Torsten Renqvists skulptur Strutsen, inköptes som konsnärlig utsmyckning till Väsbys första gymnasium på 70-talet. Gymnasiet låg då ungefär där Blå Parkens dammar nu väntar på att tätas. Det första Gymnasiet revs och ett nytt byggdes 2011 nära järnvägen, byggnaden heter Messingen till åminnelse av den metallindustri som tidigare låg där. Messingen rymmer också Väsby bibliotek.
När alla flyttat in i det nybyggda och vi börjat besöka biblioteket kom frågan, var har dom gjort av Strutsen? Den fanns inte i den stora entrén eller någonstans där den kunde fått plats, jag frågade i biblioteket och de pekade tyst runt hörnet. Den stod i ett smalt utrymme utan möjlighet att se på avstånd, den hade tydigen varit obekväm för den nya gymnasieledningen, stegen var bortplockad, var den kanske för inbjudande för barn. Någon frågade varför den stod så undanskymd och då sa man att den syntes från tåget. Den syns inte alls från tåget, det ligger skymmande hus emellan.
I går lämnade jag tillbaks böcker jag lånat och när jag rundat de många hörnen för att komma till strutsen såg jag att den fattades. En bibliotekarie satt ensam och jag frågade när strutsen försvann. Åh, den har flyttat upp en våning, Kan man se den? Neej där är det låst och jag har inga nycklar, men fråga nere i entrén. I entrén förstod de inte frågan men det kan ju ha berott på munskyddet, neej den står inställd i ett låst förråd som ingen får gå in i. Det låter ju inte som en upphöjelse precis. Det är alltså inte strutsen som gömt sig, den har fått hjälp av en okänslig gymnasieledning, den har inte förstått. Och plats finns det med högt i tak i entrén.
Jag hittar inga bilder av Strutsens första placering där man kan se hur den står i rummet, den gick att se från flera håll och man såg den genast när man steg in i gymnasiets förhall. Niklas tog bilder med några konstinriktade kompisar på 70-talet.
Foto Niklas Tyrefors
Magnus Wallin på Strutsen och Kent Tankred nedanför
och här syns stegen som hör till skulpturen.